WOHO!

Idag har jag haft kul! Vår tränare i afrikansk tog med oss på en liten tur, så vi som dansar åkte i väg och tränade med hans dansgrupp! Först när vi kom dit var vi lite tveksamma, vi blev avsläppta på en mörk parkeringsplats och det känndes allmänt strange. Men sedan hittade vi lokalen och de sköna dansmänniskorna. Lokalen var lite halvsunkig, vi hade nersläckt med tända stearinljus längs väggarna. De spelades på bongotrummor, och vi dansade och dansade till den afrikanska musiken. Det var hur kul som helst och de var väldigt duktiga. Vi körde också hårt och det kändes som vi lyckades bra. Skön känsla det.

Dagen har varit ganska vanlig, lite lektioner, på när vi skulle ha idrott började det regna. Och det gör det ju inte ofta här så vi blev jätteglada. Afrikas regn är värre än gbg-regn när det väl kommer, att så mycket vatten kan komma på samma gång är sjukt. I allafall, fotbollsplanen blev ju en lerhög och det slutade självklart med lerbrottning. Trots att jag gick i judo när jag var liten blev jag nerbrottad ett antal gånger i den röda lergeggan. 

Nu är klockan ett ungefär, och jag sitter och är för oeffektiv. Fredrica, Rickard och Felix sitter inne på mitt rum och "pluggar", och jag har jättemycket jag måste göra innan jag går och lägger mig. Jag måste packa, får imorgon sätter vi oss på tåget mot MOMBASA!! Vi kommer åka hela fredagsnatten och tåget som går på Kenyas enda järnväg kör i ungefär 30km/h. Score! Det ska bli kanonkul, vi kommer hem nästa fredag:)
Så jag har egentligen fullt upp, och så ska jag upp tidigt imorgon och hjälpa en lärare att fota här på området.
Häromdagen hade vi säkerhetsinfo med ambassaden. Det såg ju inte särskillt ljust ut, på grund av torkan gör människor vad som helst för att överleva, som tillexempel rån, kidnappning och carjacking. Så om man ser någon falla ihop på gatan ska man inte gå fram, för det kan bara vara fejkat för att lura in en i en bil. De som blir kidnappade blir våldtagna, och de som blir våldtagna får hiv. Men så länge man är försiktig och inte sätter sig i farliga situationer så är man oftast säker, så man ska verkligen inte bli avskräckt för att åka hit, för det är ett underbart land Kenya.  Vi på internatet är ju ganska hårt hållna med tider, men det finns ju skäl till det och man vill inte gå ute på en gata sent här, för då ligger man ganska dåligt till..

Jag kommer nog inte hinna skriva något mer innan resan nu. Men jag hoppas att alla ni där hemma och på andra ställen med för den delen mår bra. Och jag ska ta hand om mig så hörs vi när jag kommer hem.

JUST DET!!!! Jag har fått ett brev:):) lycka i ett kuvert! Det innehöll knäckebröd, maraboue, bilder, texter, bilder. Tack så mycket familjen!! Ni ska få svar så småningom:) Amanda kom in i mitt rum nu, och hon fick en maraboue bit. Och kunde inte prata på fem minuter för det skulle vara slöseri med aromer. Maraboue är hårdvaluta här, har du en kan du i princip byta till dig vad som helst på internatet.

Pussar!