Klockan tickar och dagarna räknas ner, imorse flög de första och nu är de hemma i Sverige med sina familjer. Om drygt en vecka är det jag som åker mot Nairobis flygplats.

Ja, lite om week-enden som varit, Marakaday. Efter fredagens firande av Fredrica 18 år som börjades med frukost på sängen och en massa människor sjunger, kladdkaka och glass skickas runt med en sked (kollektiv eller vad?) och avslutas med en utekväll i Karen och Westlands var det tidig uppgång för mig, Kicki, Walter och Tobbe. Trött som tusan. På bussen satt jag och pratade med en indiskman 5h i sträck, eller egentligen var det mer han som pratade med mig eftersom han var halvdöv och inte hörde vad jag sa. Han berättade om gångerna han blivit rånad i Nairobi, om Indien, hinduism och historia och mycket annat. Somnade till ibland, han frågade om jag tycke det var tråkigt men jag svarade att jag bara var trött, så han fortsatte att prata på..

Tuctuc-chafören i Mombasa som körde oss ut till Diani beach var jätteglad då han lyckades muta oss förbi hela färjekön för 5kr "this is Kenya man!", korruption är ju inte bra, men vid sådana tillfällen är det ganska skönt, så efter en smidig handskakning med polisen då pengarna lämnades över fick vi rulla på färjan..

Vi hade hyrt ett hus vid havet, om man bortser från kackerlackor i köket och loppor i sängen var det riktigt trevlig med havsutsikt. Vi gick långa promenader på den milslånga vita sandstranden där fullmånen reflekterade ljusen, kollade på stjärnfall på den maffiga himlen, dansade barfota i sanden, badade i den härliga vattnet, lekte i vågorna, solade (dock utan resultat för min del), åt god mat och frukt. På stranden finns det beach-boys, tyvärr, men de är ganska roliga att skämta med "I´m from tree-land!" "Oh, I have a cousine there", ja, vart man än säger att man bor så har de någon koppling dit. Då och då kom stora monsunregn och stranden tömdes på folk, vi gick i regnet och blev lika blöta som om vi badat med kläderna på. En kväll var vi på en restaurang belägen i en korallgrotta, en annan kväll blev vi fångad av tidvattnet på fel sida av stranden och fick vandra tillbaka i vattnet med kläderna på. Sol, hav, vind, frihet, helt underbart.

Resan hem gjordes med tåget. Det var bara 3h försenat den här gången, och vi sov nästan 12 av de 17h långa resan, och vaknade lagom för att se giraffer, zebror, strutsar, antiloper, gnuer och annat kul utanför fönstret. Sedan direkt till skolan som jag förövrigt är väldigt trött på. Muntligt kemiprov idag på 4 kapitel, gick ju inte bra om man säger så, och så är jag arg på gympaläraren. Hur kan man sätta ett rättvist betyg när man i princip bara kan visa bollsporter och annat sådant tråkigt? Går inte enligt mig. Läraren sa att jag kunde visa balans genom att stå på en plint, helt korkat. Nu sitter jag inne på Walters rum och laddar över bilderna från resan eftersom min kamera inte är som den ska, här får ni se några av dem.






Nu ska jag och alla andra naturare hem till Liv och laga tacos och bullar:D
Ciao!