Gränslös
Igår när jag pratade med mamma sa hon att jag var gränslös. Det stämmer nog, men vad som bör tilläggas är att många andra på internatet också hamnar i denna kategori. Den som har minst gränser av alla är nog PEO som jobbar på boardingen, han har bott större delen av sitt liv i ÖstAfrika, rest och jobbat lite överallt. Eftersom han är en av de kunnigaste människorna man kan hitta här frågade vi om tips inför resa på påsklovet, och hjälpte oss utforma en spännande, och minst sagt gränslös tur.
Först var det det här med Uganda. Det har varit lite terrorhot och kravaller eftersom någon eldade ner en kunglig grav. "Men PeO, är det inte osäkert att åka till Uganda?" "Nä, det var två studenter som sköts ihjäl i kravallerna men dom är begravda nu så vad skulle kunna hända er?". Då bestämde vi Uganda. Innan dess kommer vi stanna i Kakamega som är Kenyas enda regnskog för att sedan åka vidare till Ugandas huvudstad Kampala där vi stannar i två nätter. Kanske tar vi en tur förbi nilen med som ligger på vägen.
Då kommer vi altså befinna oss i Kampala, och då är det ju inte såå långt till Rwanda.. Så varför inte åka dit? Efter folkmordet-94 har landet utvecklats åt rätt håll. De klarar av att leva sida vid sida dem som dödade deras familjer, det är rent på gatorna eftersom plastpåsar är förbjudet och det sitter 49% kvinnor i parlamentet. Minst sagt imponerande. Så vi siktar på Kigali, Rwandas huvudstad, stannar två nätter där och åker sedan till Bukoba som ligger i Tanzania vid den västra delen av Victoria sjön. Stannar där en natt och en dag, vid nästa kväll är det dags att åka vidare, nu med båt som tar oss till staden Mwanza. PeO-"det har hänt en olycka på båten en gång" Vi-"Oj, då kanske det inte är så bra att åka den? Vad hände?" "nä den sjönk, men ni kan väl simma? ni behöver inte vara oroliga". Yes, så då ankommer vi till staden Mwanza. Vad jag vet om den är att det är en fiskeby. Nilaborren fiskas upp, fraktas till Europa med fraktfartyg som tar med sig vapen till Kongo(misstänks det i allafall). Resterna av fiskrenset säljs till människor, bland annat här i Kibera, och det blir ännu en stad där människor svälter, på grund av Europas/Rysslands behov av pengar, god fisk och höga tullmurar. Nilaborren som planterades in har ätit upp allt annat som finns sjön, männen bor i fiskebyar längre ut, köper prostituerade, HIV sprids, de dör, deras änkor måste då åka ut för att sälja sina kroppar, även de smittas och det blir en ond cirkel. En bit väster ut finns guld, även här är det inte lokalbefolkningen som tjänar de stora pengarna. Trots att länderna inte längre är kolinialiserade pumpas pengarna ut någonannanstans.
En natt i denna by, sedan en sista tur till Kisii eller Kisumu i Kenya för att sedan åka hem, till Nairobi som troligen är det farligaste stället av de alla.
Detta är troligen mitt lov. Allt är inte spikat än, måste bestämma mig om jag ska följa med det gänget (vi blir väl 7st kanske), kolla över min ekonomi, och, kanske prata med mina älskade föräldrar med;)
Victoriasjön runt på 9 dagar!
Först var det det här med Uganda. Det har varit lite terrorhot och kravaller eftersom någon eldade ner en kunglig grav. "Men PeO, är det inte osäkert att åka till Uganda?" "Nä, det var två studenter som sköts ihjäl i kravallerna men dom är begravda nu så vad skulle kunna hända er?". Då bestämde vi Uganda. Innan dess kommer vi stanna i Kakamega som är Kenyas enda regnskog för att sedan åka vidare till Ugandas huvudstad Kampala där vi stannar i två nätter. Kanske tar vi en tur förbi nilen med som ligger på vägen.
Då kommer vi altså befinna oss i Kampala, och då är det ju inte såå långt till Rwanda.. Så varför inte åka dit? Efter folkmordet-94 har landet utvecklats åt rätt håll. De klarar av att leva sida vid sida dem som dödade deras familjer, det är rent på gatorna eftersom plastpåsar är förbjudet och det sitter 49% kvinnor i parlamentet. Minst sagt imponerande. Så vi siktar på Kigali, Rwandas huvudstad, stannar två nätter där och åker sedan till Bukoba som ligger i Tanzania vid den västra delen av Victoria sjön. Stannar där en natt och en dag, vid nästa kväll är det dags att åka vidare, nu med båt som tar oss till staden Mwanza. PeO-"det har hänt en olycka på båten en gång" Vi-"Oj, då kanske det inte är så bra att åka den? Vad hände?" "nä den sjönk, men ni kan väl simma? ni behöver inte vara oroliga". Yes, så då ankommer vi till staden Mwanza. Vad jag vet om den är att det är en fiskeby. Nilaborren fiskas upp, fraktas till Europa med fraktfartyg som tar med sig vapen till Kongo(misstänks det i allafall). Resterna av fiskrenset säljs till människor, bland annat här i Kibera, och det blir ännu en stad där människor svälter, på grund av Europas/Rysslands behov av pengar, god fisk och höga tullmurar. Nilaborren som planterades in har ätit upp allt annat som finns sjön, männen bor i fiskebyar längre ut, köper prostituerade, HIV sprids, de dör, deras änkor måste då åka ut för att sälja sina kroppar, även de smittas och det blir en ond cirkel. En bit väster ut finns guld, även här är det inte lokalbefolkningen som tjänar de stora pengarna. Trots att länderna inte längre är kolinialiserade pumpas pengarna ut någonannanstans.
En natt i denna by, sedan en sista tur till Kisii eller Kisumu i Kenya för att sedan åka hem, till Nairobi som troligen är det farligaste stället av de alla.
Detta är troligen mitt lov. Allt är inte spikat än, måste bestämma mig om jag ska följa med det gänget (vi blir väl 7st kanske), kolla över min ekonomi, och, kanske prata med mina älskade föräldrar med;)
Victoriasjön runt på 9 dagar!
Kommentarer
Trackback
